Nya Älvsborg

Nya Älvsborg, även känd som Nya Älvsborgs fästning eller helt enkelt bara Älvsborg, ligger på Kyrkogårdsholmen i Göta Älvs mynning, vid inloppet till Göteborgs hamn. Fjärden den ligger i kallades tidigare Wike fjord, men heter numera Älvsborgsfjorden.

Modell av fästningen på 1650 talet.
Modell av fästningen på 1650 talet.

Nya Älvsborg började byggas under 1600-talet och var en del av det svenska försvaret fram till 1869. Därefter blev fästningen ett populärt besöksmål, med undantag för första och andra världskriget då försvarsmakten stängde av ön och använde den som förråd.

Nya Älvsborg har belägrats av fienden, men aldrig intagits. Fästningen har bland annat varit en viktig del av det svenska försvaret mot danska angrepp under Skånska kriget på 1600-talet och mot dansk-norska attacker under det stora nordiska kriget på 1700-talet.

Redan i slutet av 1600-talet började Göteborgs tull använda sig av Nya Älvsborg som bas för en tulljakt, det vill säga ett segelfartyg som användes av tulltjänstemännen i deras yrkesutövning.

Under hela 1700-talet brukades Nya Älvsborg som fängelse, huvudsakligen för dömda förbrytare hemmahörandes i närområdet. På 1800-talet hade man börjat ta emot fångar från hela Sverige, särskilt fångar som på grund av sjukdom eller ålderdom inte orkade utföra straffarbete. Vid det här laget hade Nya Älvsborgs betydelse för försvaret minskat rejält.

Nya Älvsborg är idag en av Sveriges mest välbevarade fästningar och lockar stora skaror besökare under sommarmånaderna, då det går färjetrafik från gästhamnen Lilla Bommen nära operahuset i Göteborg. Dessutom besöks ön av festglada sällskap året runt eftersom det finns gott om intressanta lokaler att hyra för event som baler, bröllop och jubileum. Denna verksamhet ombesörjs av Strömma Turism & Sjöfart AB som hyr Nya Älvsborg av Statens fastighetsverk.

Bakgrund

nya-alfsborgNya Älvsborgs fästning började byggas år 1653, året innan Drottning Kristina abdikerade och efterträddes av sin kusin som kröntes till Karl X Gustav. Redan på 1640-talet hade danskarna byggt ett blockhus på Kyrkogårdsholmen, som de kallade Gottenbrille. När deras planer på att inta Göteborg fallerade brände de ner blockhuset innan de drog sig tillbaka, varpå svenska trupper intog Kyrkogårdensholmen. Göteborgs president Petrus Canuti krävde att den svenska regeringen skulle befästa Kyrkogårdsholmen, och hans yrkande ledde till att ett provisoriskt batteri med fyra stycken tolvpundskanoner uppfördes på holmen.

År 1645 anföll tjugo danska skepp Göteborg, som försvarade sig med stöd från Holland. Danskarna drevs iväg, men händelsen visade återigen på behovet av att bättre befästa Göteborgs hamninlopp. År 1647 påbörjas byggandet av en permanent fästning på Kyrkogårdsholmen. Efter att ritningarna reviderats godkändes de av regeringen år 1652, vilket är anledningen till att man brukar räkna 1653 som startåret för Nya Älvsborgs fästning.

Kyrkogårdzholmen

Initialt kallades fästningen på Kyrkogårdsholmen helt enkelt för Kyrkogårsholmen (dåtida stavning: Kyrkogårdzholmen). Det var först efter att Älvsborgs slott övergetts – och en stor del av inredningen från slottet flyttats över till Kyrkogårdsholmen – som man började använda namnet Nya Älvsborg.

Konfiguration

nya-alfsborgsfastningNya Älvsborg består av två huvuddelar: själva fästningen i söder och ett hornverk i norr. Förr låg dessa två delar i princip på olika holmar, eftersom en långsmal havsvik skiljde dem åt. Numera finns bara en del av denna vik kvar.

  • Fästningen är en femhörning bastionsfästning.
  • Hornverket består av två halva bastioner (två faser, två flanker och en kurtin).

På fästningens sydvästra udda fanns under en period en fyr vars ljus var synligt upp till 2,5 sjömil bort vid gynnsamt väder.

Bastionsverket

Nya Älvsborgs fästning uppfördes som en bastionerad och något oregelbunden femhörning med kasematterade kurtiner. För designen stod fortifikationsofficeren Johan Wärnschöld, som följde dåtidens mode med bastionsflanker dragna vinkelrätt mot kurtinerna.

De två bastionerna Havsfrun och Delfin, samt den kurtin som förband dem med varandra (kurtin 5), var särskilt motståndskraftiga mot anfall eftersom de vätte mot segelleden i söder. Bägge våningarna försågs med skottgluggar och embrassyrer, och framför kurtinen anlades ett kanonbatteri som fick namnet Stenbatteriet.

Embrassyrerna i kurtin 5 blev inte kvar länge; de murades igen redan på 1690-talet, eftersom man hellre ville placera kanonerna på fästningens vallar.

Vad är en bastion?

En bastion är ett spetsigt försvarsverk som utgör en framskjuten del av en fästningsvall och fungerar som plattform för fästningens artilleri. Spetsigheten är till för att undvika att skapa döda vinklar längs fästningens murar och vallar.

När Nya Älvsborg byggdes var bastioner högsta mode inom befästningsarkitekturen och fästningen försågs med fem stycken:

  • Delfin
  • Havsfru
  • Valfisken
  • Hummern
  • Nordstjärnan

Vad är en kurtin?

En kurtin är en mur eller vall som sammanlänkar fästningens försvarstorn med varandra. Nya Älvsborg byggdes med sju kurtiner vars valv skulle vara starka nog att stå emot den tidens tyngre beskjutning och fungera som omslutande skydd för fästningens innerområden. Initialt låg soldatförläggningarna i kurtinerna, och under 1700-talet användes kurtin 5 som vapenförråd, tvättstuga och brygghus. Nya Älvsborg hade egen produktion av både öl och svagdricka.

På den kurtin som vätte mot norr och förband bastionen Nordstjärnan med bastionen Hummern fanns förr huvudingången till fästningen, under ett fyrkantigt torn. Som port användes en träport som hämtats från Älvsborgs slott.

Som nämnts ovan är kurtin 5 – den som går mellan bastionerna Delfin och Havsfrun – extra stark på Nya Älvsborg. Kurtin 5 och kurtin 3 har idag blivit populära festplatser efter att på 1990-talet ha försetts med trätak baserade på gamla ritningar från 1700-talet. Dessa tak kallas fredstak eftersom de förr i världen bara satt upp i fredstid – i krigstid togs de bort för att inte vara i vägen för kanonerna.

Vad är en kasematt?

En kasematt är ett rum som utgör skydd för en artilleripjäs och dess besättning. Vanligen är en kasematt murad, gjuten i betong och/eller insprängd i ett berg.

Vad är utanverk?

Utanverk ligger omedelbart framför en fästnings huvudvall och syftar till att stärka den passiva motståndsförmågan och göra det svårare för fienden att storma fästningen. Det finns många olika sorters utanverk, till exempel raveliner, reträttraveliner, tenaljer, envelopper, contegarder och couvrefacer.

Vid Nya Älvsborgs fästning anlades raveliner på båda sidor om den västra bastionen Valfisken, det vill säga framför kurtin 7 och kurtin 9. Dessa raveliner kallades Rosenlund och Vedgården. Under 1710-talet tillkom ravelinen Prins Fredrik mellan bastionerna Delfin och Nordstjärnan för att bättre stå emot attacker öster ifrån.

Kommendanthuset

Kommendanthuset uppfördes redan på 1600-talet och är en av de äldsta byggnader (förutom snäva fästningen) som fortfarande finns kvar på Kyrkogårdsholmen. Här bodde fästningens kommendant och hans familj, och i kommendanthuset ingick även expeditionslokaler. Det är troligt att en sal i Kommendanthuset använde som kyrkorum innan Nya Älvsborgs kyrka uppfördes, men detta har inte bevisats.

Ritningar från 1700-talet visar upp ett kommendanthus som förutom bruksutrymmen inkluderar två stora salar och fyra kammare.

På 1820-talet byggdes kommendanthusets tak om och det tidigare så brant sluttande taket ersattes med ett som var lägre och betydligt planare. Denna design är den vi kan se idag när vi besöker Nya Älvsborg.

Nuförtiden ligger matserveringen Kommendantens Bistro i kommendanthuset.

Befälshuset (Stenkasern)

Befälshuset uppfördes kring sekelskiftet 1600/1700 och användes av både soldater och officerare. Det var indelat i tre delar, en stor del till öster och två mindre till väster. Varje del hade sin egen ingång. Den del som låg längst till öster var soldatbarack, medan de två delarna till väster var köksutrymmen respektive officersrum.

Under 1800-talet hade den militära administrationen blivit så pass omfattande att ett särskilt rum i befälshuset inrättades för en bokhållare.

Nya Älvsborgs sjukhus

I mitten av 1700-talen uppfördes en sjukhusbyggnad inom hornverket. Sjukhuset hade ett rum för farliga smittor och ett rum för övriga sjuka. Dessutom hade officerarna egna rum. I sjukhuset arbetade en fältskär som använde sig av den tidens behandlingsmetoder, vilket bland annat innebar att blödande sår brändes med brännjärn.

När Nya Älvsborg renoverades på 1960-talet återställde man i stora delar sjukhusbyggnaden till dess ursprungliga design. År 1971 öppnades ett museum i byggnaden i samarbete med Historiska Museet i Göteborg.

Vaktbyggnaden (Corps de Garde)

Vaktbyggnaden uppfördes på 1760-talet, och man tror att ett av huvudsyftena med byggnaden var att bättre kunna bevaka de fångar som hölls i kurtin 9 och kurtin 11. Vaktbyggnaden bestod av ett vaktrum för soldater och ett annat för underofficerare.

Inre hamnen

Som nämnts ovan delades Kyrkogårdsholmen in i en nordlig del och en sydlig del av en smal havsvik. Denna vik kallades för inre hamnen användes som tilläggsplats för fartyg som var små nog, bland annat den båt som användes för vardagliga resor mellan fästningen och fastlandet.

På grund av landhöjningen blev den inre hamnen gradvis grundare och grundare, och till slut var man nödgad att bygga en fördämning för att få behålla tillräcklig med vatten.

Idag finns bara en liten del av havsviken kvar, dels på grund av landhöjningen och dels på grund av att man dumpade fyllnadsmassor i den när Nya Älvsborg renoverades på 1960-talet.

Kommendantens trädgård

Hornverkets östra mur skapade ett vindskyddat område som lämpade sig bättre för odlingar än resten av den vinpinade ön, och redan på 1700-talet planterades fruktträd och bärbuskar här. I mitten av 1800-talet infördes även rena prydnadsväxter, eftersom fästningens kommendant Henric Elof von Normann älskade blommor. Han anlade en liten lustgård och badbassäng i det vindskyddade området, men både lövträd, barrträd och örtesängar. Normann är i övrigt känd för att ha varit en av de drivande krafterna bakom tillkomsten av Trädgårdsföreningens park i Göteborg. Syrener och lindar som planterades på Kyrkogårdensholmen under kommendant Normanns tid finns fortfarande kvar där än idag och bidrar till Nya Älvsborgs sommarprakt.